superlinten

Dag 01 - Presentera mig själv Dag 30 - Ett sista ögonblick

Det vart tydligen en liten bloggpaus på 1 dag eftersom jag inte hade möjlighet att skriva igår. Rättare sagt låg jag på Pernillas soffa fram till 22 igår & tyckte synd om mig själv... Utgången i Lördags var lika galen som jag hade förutspått med vinkalas, massa babbel, ner på G, ännu mer babbel, skjuts ner till Piren, lång kö, upp till Mobergs, dans på scenen, fylle kort, byte av jacka & mössa, låg i snöhögar, kissa på offentliga platser...Ja, ni ser vilket kalajs det blir när vi slår klackarna i taket. Och de utlovade bilderna vart det tyvärr inte så mycket med. När jag skulle börja smattra av lite kort upptäckte jag som vanligt att jag inte hade något batteri... Gahh, men det var ju tur att man ställde upp på fyllekort på Mobergs ;)

Nu tänkte jag mig att jag skulle avverka ett ämne, nämligen vad jag åt i förrgår.

Frukost: Inget

Lunch: Bakad potatis med skagen

Middag: En halv kyckling kebabrulle.

Nattamat: Eriks hemgjorda frallor. 2 stycken med majonäs tror jag ;)

Ja, som ni ser var detta så ointressant som det bara kan bli. Så det är tur att vi byter ämne idag igen!!!





En del av party folket i Lördags.
Pernilla, jag, Carina & Camilla.

Kramelikrus

Dag 01 - Presentera mig själv Dag 30 - Ett sista ögonblick


Idag ska jag ägna mig åt att skriva om mina 2 hjältar i livet, nämligen mina föräldrar. Redan imorse frågade mamma när jag skulle skriva detta inlägget!!! Så jag tänkte att jag skulle dra ut på det så länge som möjligt så hon får längta lite!

Peter heter min pappa. Nyss 50 bast fyllda!!! Och han är verkligen min stora hjälte & förebild i livet. Det finns inget min pappa inte kan, så enkelt är det!!! Ett mattesnille utan dess like, jag menar vem vill inte veta hur många cocosbollsförpackningen man kan få plats med på en fotbollplan??? Fråga inte mig, men jag lovar dig att direkt när han läser detta sätter han igång med att räkna ur det :) Han bygger hus, kör sina båtar & ja allt man kan komma på. Men allra mest ställer han upp på allt & alla!!! Älskar att ta med sig mamma ut på sin HD en härlig sommar dag. På tal om att han kör båt, när jag var liten trodde jag på allvar att jag var Pippi eftersom min pappa var sjökapten, precis som Pippis pappa!! Och låten: Pappa kom hem för jag längtar efter dig.... var jag helt tvärsäker handlade om oss 2! Ja detta är min underbara pappa!!! Älskar dig mer än livet <3

Marie heter min mamma. Snart 50 bast fyllda, så än så länge är hon ung!! Men frågar ni henne skulle hon nog antagligen säga att hon är 25 :) Min mamma är den största kämpe jag vet!!! Oavsett hur hårt det blåser så reser hon sig alltid upp!!! Kan vara Sveriges största Tomas Ledin fans. Och ÄLSKAR färgen blå! Om hon fick välja skulle hon ha allt i blått... Både på gott & ont tror jag :) Tyvärr fick jag inte mammas pigment utan hon behöll allt för sig själv, ganska onödigt om ni frågar den likbleka Linda. Hon är galet ekonomisk & det har hon inte delat med sig av heller. Så frågan är vad hon har delat av sig med??? Hmm, jag hoppas att det är den godheten & vackra utstrålningen som hon har. Iallafall så kan man väl hoppas :) Ja, detta är min fantastiska mamma! Älskar dig till himlen & tillbaka <3

Dag 01 - Presentera mig själv Dag 30 - Ett sista ögonblick

Jaha, då ska man börja bena i det här ämnen... Kärlek kan ju vara lite allt möjligt. Kärlek till en partner, kärlek till familjen, kärlek till vänner, kärlek till livet eller kärlek till ett djur.. Dem som känner mig vet ju hur kärleken till en partner kan yttra sig & det kanske inte är något som jag kommer minnas med glädje. Men utan dessa stolpskott i mitt liv, hade jag aldrig blivit den jag är idag. Så på ett sätt är jag tacksam för att haft dem i mitt liv, men jag skulle nog egentligen ha velat vart utan dem med facit i handen. Men skam den som ger sig ;)

Sen kommer ju kärleken för familj & vänner. Att de fortfarande ställer upp med så mycket kärlek ännu en gång när jag inte har tänkt till innan, utan fortsätter att stötta & torka tårarna. Kan inte i ord beskriva min tacksamhet för att ni tar er tiden att ställa upp. Kärleken till familj & vänner blir så tydlig när man är iväg & flänger så pass mycket som jag gör. Man vet att de alltid ställer upp ändå!!!

Kärleken till livet fick jag nog upp ögonen för, för några år sedan på riktigt tror jag. Jag gick igenom en ganska tuff tid i mitt liv med ganska många sjukhusvistelser & ovisshet. Att leva med tankar som att man kanske inte kommer vakna upp från narkosen & vad läkare kommer komma med för besked nästa gång han ringer... Sånt fick mig att verkligen leva i nuet & försöka hinna med så mycket som möjligt, helst på så kort tid som möjligt :) Både på gott & ont!!! Men man ska inte ta allt för givet, det var en lärdom jag fick på köpet.

Jag köpte min första hund utav min farmor & farfar när jag var 3-4 år tror jag. Och ja, jag köpte den för 50 öre. Min farmor & farfar pratar än idag om det!!! Och som det ego jag är, så vela jag ju självklart att hunden skulle heta Linda. Problemet var ju bara att det var en hane. Så det fick bli en Linus!!! Sen har hundarna avlöst varandra. Nu har min familj köpt en ny guldklimp, lilla Nova. En mycket bestämt ung dam. Ena sekunden världens underbaraste lilla varelse till att nästa sekund bli världens bitch. Hmm, undra om hon blir som hon umgås??!!! ;)

Ja, detta inlägg vart lite för seriöst då jag hade bestämt mig för att denna bloggen INTE skulle bli för djup. Men det gick utav bara farten. Så nu vet ni kanske varför jag är som jag är ;)

Dag 30 - Ett sista ögonblick

Så jag tänkte att det var lika bra att presentera mig på en gång, för då har vi det avklarat!

Linda Jonasson heter jag. Jag är 27 år. Är hemflyttat igen efter 13 år på flykt från byhålan gud glömde... Men ja, nu är man på plats igen & det är både på gott & ont ska jag tal om. Skönt att ha mitt eget & slippa bo i en korridor med 40 andra säsongare som jag har levt med de sista åren. Fast det har ju sin charm att bo så oxå, men nu kan jag få piffa bäst tusans jag vill!!!

Har gått musikal gymnasium & det var ju skoj, ibland.. Och utav den utbildningen har jag tagit med mig en massa. Tex så sjunger jag i duschen numer, skakar rumpan på krogen & spelar teater på jobbet, så inte är jag bitter ;) Har jobbat i restaurang branschen i hela mitt liv, med små korta inhopp inom vården då & då. Är en riktig säsongare, som har tillbringat vintrarna i Riksgränsen & Sälen... Frågan är om man får kalla sig "riktig" säsongare när man egentligen avskyr snö & absolut inte åker varken skidor eller bräda!??

Just nu står jag inför ett ganska avgörande val i mitt liv, men det kan vi återkomma till...

Har precis köpt min första systemkamera, så jag hoppas att jag kommer kunna bjuda på lite foton. Folk börjar redan ledsna på att få kameran uppstoppad i fejjan i tid & otid nämligen. Annars tycker jag om inrednig, design, läsa & att måla.

Hoppas att det är någon som kan finna något som helst intresse utav att följa med i den här bloggen!!

Nog för nu, nu ska jag läsa!

Kramelikrus

Jaha, jag hade gett mig tusans på att inte börja blogga... Hmm, ja som ni ser har det ju gått sådär!!! Det är ungefär som när man ser ett par riktigt fula skor som man ALDRIG skulle sätta på sig. Och vips, 1 månad senare är det just dem man struttar omkring i...

Här tror jag iallafall att ni kommer kunna läsa om mitt flängandes hit & dit & hur mitt liv ser ut, om det nu mot all förmodan skulle intressera någon... Ibland kanske jag kommer chocka er med någon smaskig hemlis, men mest troligt är att ni kommer få följa min egentligen ganska ointressanta vardag med lite smuts i hörnen.

Så då återstår väl bara att hälsa er välkomna till mitt lilla kryp in!!

Kramelikrus